Ni har ju hört/sett mig klaga på sömnlöshet. Oskar gnäller/ skriker/ gnyr från åttatiden på kvällen fram till kring midnatt och sen sover han några timmar oroligt. Det går inte att få honom att somna tidigare på kvällen. Vi har prövat allt, vaggat, kört i vagnen, matat, gungat, puffat, hållt nära osv...
Men det är ingen ide att klaga till andra småbarnsföräldrar för då får man bara höra att så där är det i början, det går över. Och så är det ju, alla barn har oregelbunden sömncykel i början. Men någonstans kände jag ändå att något inte var helt rätt. Riktigt så här jobbigt ska det inte vara. En bra natt får jag kanske 3-4 timmar upphackad sömn, en sämre natt nästan ingenting. Jag grät en kväll och frågade Marko hur jag ska orka detta i längden, natt ut och natt in. Det finns liksom ingen väg ut ur problemet för mig, jag ammar så därför måste jag ta nätterna. Men det är fruktansvärt jobbigt att inte få sova. Vid klockan sex så vaknar Alicia och då är det bara att stiga upp men det är då Oskar sover som bäst efter att ha hållt igång hela natten. Jag känner mig så gnällig men det är fruktansvärt att vara trött och ha huvudvärk hela tiden. Ibland får jag känslan att jag bara vill ge upp, lämna allt åt Marko en natt, åka någon annanstans och bara sova.
I alla fall så konstaterade BVC-sköterskan igår att Oskar har kolik. Jag känner mig så himla dum som inte har förstått att han har ont. Jag har bara trott att han är ovanligt besvärlig. Nu ska vi ge minifom, Semper magdroppar och göra magknipsmassage 2 gånger om dagen. Detta ska prövas i 2 veckor och hjälper inte det ska jag sluta med alla mjölkprodukter. Det blir tufft för jag lever på mjölkprodukter....kan inte tänka mig något annat pålägg än ost och har grädde i all mat till exempel. Så jag hoppas att det ska hjälpa med alla droppar men jag är beredd att prova allt!
Men mina kära vänner: Om jag inte ringer eller hör av mig just nu så förlåt. Jag lever i en dimma. Blir jätteglad när jag får ett telefonsamtal men orkar inte riktigt ta initiativ att höra av mig själv. Jag kan svara, lova att ringa upp om fem minuter och komma på det en vecka senare.
Men på tal om lite trevligare saker så väger lillkillen nu 5034 gram.
Efter BVC igår så åt jag lunch hos Anna, Alicia var på dagis och Oskar sov så det var den första tysta och lugna måltid jag har ätit på en månad. Väldigt skönt. Dessutom är pannan lagad nu och det är helt underbart! Varmt och skönt i huset igen.
Idag ska vi till öppna förskolan efter dagis.
Men det är ingen ide att klaga till andra småbarnsföräldrar för då får man bara höra att så där är det i början, det går över. Och så är det ju, alla barn har oregelbunden sömncykel i början. Men någonstans kände jag ändå att något inte var helt rätt. Riktigt så här jobbigt ska det inte vara. En bra natt får jag kanske 3-4 timmar upphackad sömn, en sämre natt nästan ingenting. Jag grät en kväll och frågade Marko hur jag ska orka detta i längden, natt ut och natt in. Det finns liksom ingen väg ut ur problemet för mig, jag ammar så därför måste jag ta nätterna. Men det är fruktansvärt jobbigt att inte få sova. Vid klockan sex så vaknar Alicia och då är det bara att stiga upp men det är då Oskar sover som bäst efter att ha hållt igång hela natten. Jag känner mig så gnällig men det är fruktansvärt att vara trött och ha huvudvärk hela tiden. Ibland får jag känslan att jag bara vill ge upp, lämna allt åt Marko en natt, åka någon annanstans och bara sova.
I alla fall så konstaterade BVC-sköterskan igår att Oskar har kolik. Jag känner mig så himla dum som inte har förstått att han har ont. Jag har bara trott att han är ovanligt besvärlig. Nu ska vi ge minifom, Semper magdroppar och göra magknipsmassage 2 gånger om dagen. Detta ska prövas i 2 veckor och hjälper inte det ska jag sluta med alla mjölkprodukter. Det blir tufft för jag lever på mjölkprodukter....kan inte tänka mig något annat pålägg än ost och har grädde i all mat till exempel. Så jag hoppas att det ska hjälpa med alla droppar men jag är beredd att prova allt!
Men mina kära vänner: Om jag inte ringer eller hör av mig just nu så förlåt. Jag lever i en dimma. Blir jätteglad när jag får ett telefonsamtal men orkar inte riktigt ta initiativ att höra av mig själv. Jag kan svara, lova att ringa upp om fem minuter och komma på det en vecka senare.
Men på tal om lite trevligare saker så väger lillkillen nu 5034 gram.
Efter BVC igår så åt jag lunch hos Anna, Alicia var på dagis och Oskar sov så det var den första tysta och lugna måltid jag har ätit på en månad. Väldigt skönt. Dessutom är pannan lagad nu och det är helt underbart! Varmt och skönt i huset igen.
Idag ska vi till öppna förskolan efter dagis.
Skrivet av Marko och Ann-Sofie 17 februari 2011 klockan 10:01
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar