Godmorgon

Nu är Oskar hela sex dagar. Han har tyvärr blivit förkyld och är jättesnorig. Så idag får vi åka till apoteket och köpa näsdroppar. Jag trodde att jag skulle ha mer koll nu andra gången jag blev förälder men det är precis lika omtumlande som första. Och hjälp vad man har glömt mycket sedan sist. Alicia är så stor helt plötsligt. Och hon känns enorm att ha i knät. Man ser verkligen henne med nya ögon nu när man har en plutt att jämföra med. Tänk vad mycket man lär sig under 3 år i världen.

Det har varit kämpigt för Alicia att bli storasyster. Hon vill förresten inte vara en storasyster säger hon själv utan bara vara barn. Hon är grinig , svår i humöret och vill också vara liten och bli buren. Jag antar att det inte finns så mycket annat att göra just nu utom att försöka bekräfta henne så mycket som möjligt, ha tålamod med utbrotten och ge henne tid att vänja sig.
Oskar har vänt på dygnet och sover hela dagarna och är vaken hela nätterna så han har två väldigt trötta föräldrar. Hjärnan fungerar inte riktigt utan man är mest i en dimma. Mycket handlar om att ta sig igenom dagen och försöka hitta fungerande rutiner. Och det är skillnad mellan att ha ett eller två barn.  Ändå är det bara en massa kärlek jag känner när jag ser på min lilla son. Tänk vad små och försvarslösa de är. Så nya i den här världen. Jag hade glömt bort den där nyförälskelsen man känner, att man bara vill titta och beundra. Det är helt fantastiskt....Jag är så glad och stolt över mina två fina barn.

Skrivet av Marko och Ann-Sofie 27 januari 2011 klockan 08:59