måndag 28 februari 2011

Vi vill vara friska nu!

Det här är helt hopplöst. Jag får lite panikkänslor för det känns som om vi aldrig blir friska. Alicia mår bättre rent allmänt men hostar sönder sina lungor på nätterna. Oskar hostar och ögonen rinner....Jag hade feber igen igår kväll och jag har fortfarande lika ont i halsen. Jag har svårt att svälja vanligt vatten. Jag ligger och hostar ikapp med Alicia på nätterna. Marko är allmänt risig. Inatt sov jag nästan ingenting för Oskar ville äta hela tiden, Alicia vaknade av sin hosta och jag fick mina egna hostattacker. Det känns inte som om det finns något slut på det här.

Inte på vintern heller för den delen. Den har varit så lång och jag tror aldrig jag har längtat efter vår så mycket som nu. Men den finns där i horisonten för imorgon är det 1:a mars. Och det blir ljust tidigare på morgonen nu och mörknar senare på kvällen.



Livet känns lite grått och trist just nu...men det är nog inte så konstigt när vi knappt har kommit utanför dörren på över en vecka. Kan vara graviditetshormonerna också men jag ser fram emot att det gråa diset ska lätta.Vi har planerat in en weekend i småland om tre veckor. Det känns som om jag verkligen behöver träffa mina nära och kära nu.

lördag 26 februari 2011

godmorgon

Är en ganska god morgon för även om halsen känns som om jag svalt taggtråd så är febern ett minne blott. Alicia är i fin form, hon äter lördagsgodis. Marko däremot börjar klaga på alla möjliga symptom som öronvärk och ont i leder. Dessutom kom han inte upp ur sängen imorse. Han och Oskar låg kvar och snusade medan jag och Alicia steg upp. Både jag och Alicia har fått hosta nu efter flunsan så jag tänkte ta mig hela vägen till Gnesta och besöka apoteket. Det är en av nackdelarna med att bo på landet. Ingenting är smidigt längre och det blir ett projekt så fort man behöver handla något.


Dagens samtal vid frukostbordet:

jag-är du säker på att du inte vill ha fler barn älskling? (håller upp Oskar)  Ska vi aldrig mera ha någon bebis? Tänk Oskar är snart stor och börjar skolan, Vem ska du gosa med då?

Marko- men herregud han är ju bara fem veckor!


Det stämmer, vår lilla pojke fyller fem veckor idag. Det är en dubbel känsla för samtidigt som han föddes igår så känns det som om han alltid har funnits.



Nu har jag beställt min bok: Virka roliga amigurumis
Den som jag hade tänkt köpa från början var tillfälligt slut och jag vill börja nu. Jag upptäckte att det finns massor av böcker om det här och helst vill man ju ha allihop men jag får väl se om jag lyckas lära mig att virka först.

Nu ska vi gå ut och få lite frisk luft för första gången på många dagar. Bjuder på en bild som Marko tog i smyg när jag hade somnat i soffan igår.

fredag 25 februari 2011

Fredag

Inte mycket action i vår familj idag inte. Alicia har börjat återhämta sig nu och verkar mycket piggare än igår. Det är så himla skönt för ett tag kändes det som om hon aldrig skulle bli frisk. Hon äter nästan ingenting men hon dricker i alla fall. Jag tror att hon har gått ner ett par kilo i vikt för hon ser så smal ut.

Jag vaknade med hög feber, muskelvärk och en ömmande hals. Det var bara för Marko att stanna hemma från jobbet idag med. Jag har sovit större delen av dagen. När jag vaknade efter en lååång, djup tupplur i soffan så hittade jag Marko i köket. Han lagade mat till hela familjen. Vad glad jag blev då! Tyvärr kommer han nog aldrig få se mig återgälda den gärningen genom att utföra någon av hans sysslor som att skotta snö, klippa gräset eller laga något av allt som går sönder i ett hus. Möjligen kanske jag kan sträcka mig till att faktiskt gå ut med soporna hela vägen till tunnan istället för att bara ställa dem på trappan.


Jag vill så gärna lära mig att virka amigurumi. För er som inte vet vad det är:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Amigurumi

Problemet är att jag inte kan virka. Men nu har jag bestämt mig för att lära mig det så jag letar efter instruktionsvideor här på internet. tänk vad fantastiskt det är att allt går att hitta på internet. jag fattar inte hur man klarade sig "förr" innan detta nät fanns. Jag hittar allt från recept och vägbeskrivningar till diagnoser på sjukdomstillstånd och husmorstips hur man får bort fläckar.  Men nu ska jag i vilket fall köpa garn och virknål och förhoppningsvis lära mig denna konst. Får se hur det går :) Jag ska beställa en bok om amigurumis. Hittade en bok på panduro för 129 kr och av en slump kollade jag på adlibris och där fick man betala 45 för samma bok. Tänk vilken skillnad.

Avslutar detta blogginlägg med en bild på dagens hjälte som har tagit hand om sin sjuka familj på allra bästa sätt denna veckan. Här är Marko och Oskar på förlossningen:



 

 


torsdag 24 februari 2011

en natt på akuten!

Den här bloggen börjar låta väldigt tjatig nu när den bara handlar om familjens sjukdomstillstånd men jag måste få skriva av mig lite. Igår på förmiddagen var jag så hoppfull, Alicia hade ju fått i sig lite vätska, var uppe på benen och verkade piggare. Men rätt som det var bara somnade hon på golvet. Jag lade några kuddar under henne och kände på pannan. Feber igen! Sedan kräktes hon rätt ut. Femte dagen med kräkningar och nu tyckte sjukvårdsupplysningen att vi skulle åka in. Vi fick åka till jourmottagningen på vårdcentralen i Nyköping. Alicia var jätteslö, visade tecken på uttorkning och hade lite inflammation på örat samt var lite röd i svalget. Tyvärr har de inte möjligheter att ta de rätta proverna så vi blev vidareskickade till barnakuten i Eskilstuna. Vi har 4,5 mil till Nyköping från Björnlunda och nu skulle vi alltså åka ytterligare 8-9 mil med två barn och klockan hade hunnit bli natt. Jag tycker att det är helt sannslöst att de har lagt ner barnakuten i Nyköping och att föräldrar här måste åka så långt med sina akut sjuka barn.

Väl inne på akuten blev det en lång väntan innan vi slutligen fick träffa läkaren och ta proverna. Alicia var väldigt tapper trots att de fick sticka en extra gång eftersom de inte fick fram tillräckligt med blod. Proverna visade sig vara precis på gränsvärdet för att hon skulle behöva bli inlagd med dropp. De ordnade fram en isglass som hon åt hälften av och bedömde att hon skulle klara det hemma om vi bara lyckas få i henne lite vätska. Vi fick rådet att ge en tesked var femte minut. Så skönt att hon slapp att stanna kvar vår lillskrutta.Vi kom hem igen någon gång under de tidiga morgontimmarna.  Alicias behållning av besöket var en hel karta med bokmärken, 2 klistermärken, en studsboll och 2 gummifiskar. Så hon tyckte inte att det var ett så tokigt ställe trots att de stack henne tre gånger. Men fy vad orolig man blir som förälder när barnen är så här sjuka.

Idag har hon druckit ett par klunkar vätska och ätit en halv isglass, ett halvt mariekex och en liten bit gurka. Det är ett stort framsteg om man tänker på hur det har varit innan i veckan. Hon har varit uppe en stund och pratat men nu ligger hon och sover igen. Nu håller vi tummarna att det ska gå åt rätt håll.

Själv vaknade jag i morse efter ett par timmars sömn och mådde skit. Halsen gör fruktansvärt ont och jag har svårt att svälja, varenda muskel i kroppen värker och det snurrar i huvudet. Marko har fått vara hemma idag och ta hand om mig och barnen. Själv lämnar jag inte soffan annat om det är helt tvunget. Tack och lov att någon i den här familjen har lite immunförsvar.

Så nu missar vi både besök hos mamma i helgen och barndop. Det känns skittråkigt för det var något jag verkligen såg fram emot. Men ska vi vara ärliga så är hela familjen helt slut just nu. Oskars kolik, ständig sömnbrist, sjukdomar och oro har gjort sitt. Vi är slutkörda!

onsdag 23 februari 2011

börjar se ljuset nu..

för Alicias del. Febern har gått ner och hon har fått behålla ett glas avslagen cola och en halv isglass. Hon har dessutom lämnat soffan en stund och suttit och ritat. Hon äter fortfarande ingenting, ser väldigt härjad ut och är hängig men det går åt rätt håll. Det är ju inte så konstigt om hon är orkeslös eftersom hon inte ätit någonting sedan lördag förmiddag och kräkts i fyra dygn. Det kommer nog ta tid innan hon får tillbaka matlusten och de sa på vårdcentralen att hon ska få äta sådant hon tycker om.
Oskar är förkyld, täppt i näsan och har tappat "rösten". Det låter så ynkligt när han försöker skrika och det bara kommer ett hest väsande. Men han har ingen feber och verkar pigg i övrigt som tur är. Själv har jag ont i halsen och är täppt i näsan men har inte heller någon feber. Marko mår prima! Jag är så trött på att vara isolerad inomhus. Längtar ut i solskenet. Och vi ska vara friska till helgen!

Vad jag längtar efter nu:
  1. Att dela en flaska rött vin med min make.
  2. Sommaren, sol, värme, känslan av varm sandstrand mot fötterna.....
  3. Mina vänner och familj som bor långt borta
  4. Sova sked med Marko (Oskar vägrar att sova på någon annan plats än mellan oss)
  5. Min gamla kropp, den var inte någon modellfigur men den fick i alla fall plats i ett par jeans.
  6. Tid för mig själv
  7. Ett besök till frisören
  8. En hel natts sömn
  9. Ohämmat sex ;-)
  10. Ett bekymmerfritt boende

tisdag 22 februari 2011

Influensa

Alicia kräks fortfarande och har feber. har aldrig varit med om att man kräks så många dagar...hon är ju inne på dag 4 nu. Vi ringde vårdcentralen och de sa att det går influensa med massa olika symptom nu, flera dagars hög feber, öroninflammationer, lunginflammation, snuva, kräkningar ja allt möjligt. Alicia har haft ögoninflamation, hosta, feber, diarre och kräkts. Dessutom har ett blodkärl gått sönder i ena ögat så hon ser riktigt härjad ut. Stackars unge! Det var en riktigt elak sjukdom det här!

Oskar skriker hest och har börjat se inflammerad ut på ögat så jag är jätteorolig att han också ska bli sjuk. Dessutom känns det som om någon har kört ner ett rivjärn i halsen på mig. Nej nu förklarar jag undantagstillstånd, bunkrar konserver och vägrar lämna huset med ungarna förrän det har blivit vår. Jag kommer i vilket fall ha större respekt för dagissmittor efter den här vintern.

Det är trist att  ha sjukstuga hemma och inte komma ut i friska luften. Men jag antar att vi får hålla oss inne resten av veckan.

Det gick bättre än väntat på sjukhuset. Kroppen hade gjort sitt och jag slapp skrapa. Hurra för det! De verkade rädda för smittor där med för man var tvungen att handsprita sig innan man gick in på avdelningen. Jag trodde att influensa var luftburet?

Något annat har jag inte att berätta om eftersom vi bara är hemma och kurerar oss just nu. Jag hoppas att hela familjen är frisk och kry till helgen så vi inte behöver ställa in våra planer.

måndag 21 februari 2011

jag tror, jag tror på sommaren

(Det här blir hemmet för vår blogg från och med idag!)

-Mamma jag längtar efter sommar, jag vill dansa i gräset. -Japp stumpan, det gör mamma med. Väldigt, väldigt mycket......
Vintern har varit lång och kall. Nu går det åt rätt håll, om ett par månader är det vår. jag tänker ta mig tid att verkligen njuta av våren detta år. Inte bara längta efter sommaren utan ta vara på de där första värmande solstrålarna, njuta av att man ser bar backe igen, de första blommorna, knoppar på träden. ja allt skall tas in. För ska vi vara ärliga, sen kommer semestern och innan vi vet ordet av är det jul igen.
Vi har varit ovanligt drabbade av sjukdomar och virus i år. Jag har min egna teori att det beror på att vi har flyttat långt och inte är van vid bacilluskerna här på samma sätt som vi var vid de virus som snurrade på dagis hemma. Men å andra sidan verkar folk i allmänhet ha varit mer sjuka denna vintern. man borde kanske ha ätit lite extra C och D vitaminer?

Alicia har fortfarande feber, hela 40 grader. Hon ligger mest på soffan och halvslumrar, stackaren. Efter att ha kräkts i 15 timmar så finns det en hel del tvätt som väntar på mig trots att tvättmaskinen har gått varm. Så jag ska inte behöva vara sysslolös idag. Dessutom drabbas jag alltid av ett stort städbehov när någon i familjen har varit sjuk. Jag vill liksom städa ut sjukdomen ur huset. Så det ska jag passa på att göra nu under förmiddagen när Oskar sover och Alicia vilar i soffan.


Jag är ganska nervös för imorgon. Marko ska vara själv hemma med båda barnen medan jag är på sjukhuset. Även om Oskar tar flaskan så är han ju van vid att bli ammad så han kommer nog att protestera. Detta plus en sjuk dotter kommer nog att bli fullt upp för Marko. Antagligen kommer det att gå så mycket bättre än jag tror. Och det är bra att jag är så orolig över barnen för då har jag inte tid att fokusera på min egen sjukhusskräck. Det blir jobbigt att vara fastande dock. Hur ska jag klara mig utan morgonkaffet ?! Jag ska försöka övertala Marko att skriva ett blogginlägg imorgon kväll så ni får veta hur det gick för honom....


Jag hoppas att nästa helg blir bättre än den här. Då ska jag nämligen hälsa på min mamma och min underbara syster i Fristad. På söndagen ska vi på dop i Rävlanda. Ska bli supernice! Längtar!
Min vackra syster.

Skrivet av Marko och Ann-Sofie 21 februari 2011 klockan 08:03

Vargavinter 2011


Har aldrig haft nåt emot kalla långa vintrar men det beror nog på att jag alltid har bott i hyreslägenhet. Du har mycket rättigheter som hyresgäst. Som nybliven villaägare inser jag att det är precis tvärtom som fastighetsägare (eller delägare, banken äger i princip rubbet). Gammal kåk med ett väldigt udda elementsystem
Det är alltså en veckad plåt mot vattenledningen i ett underdimensionerat(?) enrörssystem. Och ja, renoveringen av bebisrummet har också gått i stå.
Åå vad elleverantörerna måste ælska denna vinter.
Denna helg har varit überhemsk. Natten mellan fre-lör vaknade våran dotter 2 ggr 01:00 resp. 02:30 och när hon äntligen "tystnade" så satte Oskar igång. Nästa natt skulle inte bli bättre. Alicia spydde hela natten och till råga på det har hon ögoninflammation och feber. Hon ser så ynklig och liten ut vår tös. Förskolor är ena riktiga smittohärdar...
Nåja, den här helgen var väl ett ∩ på vägen
Marko
Skrivet av Marko och Ann-Sofie 20 februari 2011 klockan 15:44

dagis är ett otäckt ställe!

Det började med ögoninflamation, sedan fick Alicia feber blev  snorig och hostig. Inatt började hon att kräkas. Trodde först att det berodde på febern men det verkar som att hon har fått magsjuka eftersom hon inte får behålla någon vätska alls. Nu är hon helt utslagen. Marko har gett sig av till Gnesta för att hitta vätskeersättning och alvedon. Jag är så trött på alla dagisbaciller! Tror att det beror på flera saker: Virus sprider sig mer på vintern, för stora barngrupper i för små lokaler, föräldrar lämnar barnen för tidigt efter sjukdom, för lite utevistelse. På Alicias dagis är de inte ens ute varje dag. Jag funderar på att ställa båda barnen i kö till Gnestas ur och skur dagis. Det är något jag tror starkt på. Det har visat sig att barn och personal på ur o skur är mycket mindre sjuka. Det är synd att det ska vara antingen eller och att man inte kan få utevistelse i lagom dos. Men är det något jag verkligen är besviken på i den här kommunen så är det barnomsorgen. Tror inte att de har en enda utbildad förskollärare på Alicias avdelning. Där måste jag ändå säga att förskolorna jag kom i kontakt med i småland höll högre kvalite.
Nu vaknar lillkillen.....
Skrivet av Marko och Ann-Sofie 20 februari 2011 klockan 11:56

bebisar och kyla


Jag tycker att det är så svårt det här med bebisar och kyla. Har läst i någon av de otaliga böcker jag plöjt igenom om föräldraskap och spädbarn att man ska undvika att vara ute om det är mer än -10. Men samtidigt så tycker man ju att bebisen har det ganska varmt i vagnen med overall, åkpåse och eventuell filt. Som idag när det var -11 och solen sken på himlen, då vill man ju inte vara inne hela dagen. Vi bäddade i vilket fall in Oskar väl i vagnen och gick ut och åkte pulka med Alicia. Vi har en liten snöhög i trädgården som hon brukar åka i men idag när Marko var med letade vi upp en lite större backe. Oskar sov jättegott i vagnen och var lagom varm när vi tog upp honom så då är det nog ingen fara?
vår lilla backe i trädgården.
Idag upptäckte vi att Alicia hade ritat på väggarna i hennes rum, hallen och i köket. Som tur var var det med blyetspenna men det är ju inte speciellt roligt ändå. Nu får hon inte ha pennor på sitt rum längre utan bara i köket. Jag tycker att det är svårt att veta hur "sträng" man ska vara för hon gör ju dumma saker eftersom hon tycker att det är jobbigt att ha blivit syster. I vilket fall är det svårt att ha tålamod när man har ständig sömnbrist.
en glad make.....
morgonmys, lägg märke till Markos klädsel......
När vi hade varit ute i backen och ätit lunch så slocknade Alicia i soffan. När vi kände på hennes panna så var hon brännhet. Det var väl ganska väntat egentligen eftersom det går någon influensa med hög feber på dagis. Det har inte hjälpt med magdropparna än, tyckte faktiskt att Oskar skrek mer än vanligt igår. Få kanske ge upp mjölkprodukterna då.....
Idag är våran lille Oskar fyra veckor!
Här är ett av hans första leenden!
Skrivet av Marko och Ann-Sofie 19 februari 2011 klockan 16:21

Godmorgon


Det är väl ingen god morgon egentligen men efter en kopp kaffe känns den uthärdlig. Oskar somnade vid sjutiden igår och verkade sova sött. jag trodde verkligen att han skulle hoppa över sin skrik/gnäll och panik stund. Men vid nio vaknade han och somnade inte förrän strax efter midnatt. Vid kvart över ett steg Alicia upp. Körde upp Marko att natta om henne. Vid tretiden vaknade jag av att Alicia klättrade på mig. Lägg till ett par omgångar nattamning på det så blir det inte många minuters sömn.Vid klockan sex steg Marko upp och då vaknade Alicia.
Så här gott sover Oskar när vi andra har stigit upp.....
Hon brukar för det mesta inte komma in till oss på nätterna men stackaren har fått ögoninflamation på båda ögonen. De geggar ihop helt och det gör henne väldigt orolig och rädd. Det började med att ena ögat såg rött ut efter dagis igår och på kvällen rann det ur båda. Hoppas att hon inte smittade Alvin igår för vi hoppade över öppna förskolan och tog en fika hos dem istället.
Jag fick låna en bärsjal av Anna, den ska bli spännande att prova. Jag använder min babybjörn-bärsele mycket hemma men jag tycker att man får ont i ryggen efter ett tag. Så nu sitter jag och tittar på YouTube hur man kan bära. Får se vad Oskar tycker....
Idag måste jag städa lite i mitt röriga hem. Ingen rolig uppgift men det måste göras då och då På tal om städning så har jag undrat många gånger varför det är så blött på golvet i tvättstugan. Men i samma stund jag har lämnat tvättstugan har tanken flugit bort. Det är inte så lätt att koncentrera sig längre stunder nuförtiden av någon anledning. I allafall så nämnde jag det för Marko i förbifarten igår. Då blev det fart på maken som konstaterade att det var totalstopp i avloppet. Jaha sa jag, isåfall har det varit det läääänge. Marko var inte glad på mig Han muttrade ilsket om vattenläckor, golv och mögelangrepp. Tydligen är inte vatten och golv någon bra kombination. Till mitt försvar vill jag säga att om han själv tillbringade lite tid med tvätten då och då så kanske han hade upptäckt problemet. Men okej jag borde nog ha nämt det tidigare.....
Alicia ville att jag skulle lägga upp en bild på henne och draken också.
Skrivet av Marko och Ann-Sofie 18 februari 2011 klockan 07:51

Gissningslek


 Gissningslek:
Vilket är Markos favoritplagg?
Som ledtråd förljer lite bilder tagna 2007-2011.
Skrivet av Marko och Ann-Sofie 17 februari 2011 klockan 10:06

Kolik


Ni har ju hört/sett mig klaga på sömnlöshet. Oskar gnäller/ skriker/ gnyr från åttatiden på kvällen fram till kring midnatt och sen sover han några timmar oroligt. Det går inte att få honom att somna tidigare på kvällen. Vi har prövat allt, vaggat, kört i vagnen, matat, gungat, puffat, hållt nära osv...

Men det är ingen ide att klaga till andra småbarnsföräldrar för då får man bara höra att så där är det i början, det går över. Och så är det ju, alla barn har oregelbunden sömncykel i början. Men någonstans kände jag ändå att något inte var helt rätt. Riktigt så här jobbigt ska det inte vara. En bra natt får jag kanske 3-4 timmar upphackad sömn, en sämre natt nästan ingenting. Jag grät en kväll och frågade Marko hur jag ska orka detta i längden, natt ut och natt in. Det finns liksom ingen väg ut ur problemet för mig, jag ammar så därför måste jag ta nätterna. Men det är fruktansvärt jobbigt att inte få sova. Vid klockan sex så vaknar Alicia och då är det bara att stiga upp men det är då Oskar sover som bäst efter att ha hållt igång hela natten. Jag känner mig så gnällig men det är fruktansvärt att vara trött och ha huvudvärk hela tiden. Ibland får jag känslan att jag bara vill ge upp, lämna allt åt Marko en natt, åka någon annanstans och bara sova.


I alla fall så konstaterade BVC-sköterskan igår att Oskar har kolik. Jag känner mig så himla dum som inte har förstått att han har ont. Jag har bara trott att han är ovanligt besvärlig. Nu ska vi ge minifom, Semper magdroppar och göra magknipsmassage 2 gånger om dagen. Detta ska prövas i 2 veckor och hjälper inte det ska jag sluta med alla mjölkprodukter. Det blir tufft för jag lever på mjölkprodukter....kan inte tänka mig något annat pålägg än ost och har grädde i all mat till exempel. Så jag hoppas att det ska hjälpa med alla droppar men jag är beredd att prova allt!

Men mina kära vänner: Om jag inte ringer eller hör av mig just nu så förlåt. Jag lever i en dimma. Blir jätteglad när jag får ett telefonsamtal men orkar inte riktigt ta initiativ att höra av mig själv.  Jag kan svara, lova att ringa upp om fem minuter och komma på det en vecka senare.

Men på tal om lite trevligare saker så väger lillkillen nu 5034 gram.

Efter BVC igår så åt jag lunch hos Anna, Alicia var på dagis och Oskar sov så det var den första tysta och lugna måltid jag har ätit på en månad. Väldigt skönt. Dessutom är pannan lagad nu och det är helt underbart! Varmt och skönt i huset igen.
Idag ska vi till öppna förskolan efter dagis.
Skrivet av Marko och Ann-Sofie 17 februari 2011 klockan 10:01

Jag är så trött på att....


frysa!. Natten mellan söndag och måndag började värmepannan att krångla, den stängde av sig själv flera gånger. På måndagen gav den upp och dog. Huset blev kallare och kallare, på kvällen var det bara 14 grader. Jag packade kläder till oss och barnen och var beredd på att fly fältet.  Marko pulade med pannan. Till slut slog han över till elvärme och lovade att vi inte skulle frysa ihjäl under natten.Jag bäddade ner barnen väl påpälsade och vi gick och la oss. På morgonen var det fortfarande kallt, bara 15 grader. Nu började jag fundera på myteri på riktigt: Packa in båda barnen i bilen, åka hem till Småland och vägra att återvända förrän problemet är löst. Men ärligt talat så är jag inte så sugen på att åka 60 mil ensam (tur och retur) med 2 barn varav ett bara några veckor gammalt. Sen har vi ju sagt i nöd och lust, köpt huset ihop så jag antar att vi bör lösa problemen ihop också. Marko kom hem nu under dagen och skruvade mer på pannan som faktiskt gick igång igen och nu verkar fungera. Men än sålänge är det bara 16 grader. Jag kör för fullt med värmefläktar för att vi ska stå ut. Men det kanske tar tid innan värmen byggs upp? Men varför måste pannan gå sönder när det är som kallast ute för? Det var visst någon grej som var sönder på den och den grunkan har Marko beställt. Sen hoppas jag att det blir riktigt varmt och skönt här hemma. Annars säljer jag nog huset och flyttar till hyreslägenhet igen.
Funderar på det här med RS virus och andra otäckheter....när kan man börja gå ut bland folk med sina bebisar egentligen? Det börjar bli lite långtråkigt på dagarna och jag är sugen på öppna förskolan. Alicia lär väl i vilket fall dra hem baciller från dagis? Imorgon ska vi i alla fall till BVC och sen en snabb lunch hos Anna innan Alicia ska hämtas.
Skrivet av Marko och Ann-Sofie 15 februari 2011 klockan 15:42

Jag är så trött på att....


frysa!. Natten mellan söndag och måndag började värmepannan att krångla, den stängde av sig själv flera gånger. På måndagen gav den upp och dog. Huset blev kallare och kallare, på kvällen var det bara 14 grader. Jag packade kläder till oss och barnen och var beredd på att fly fältet.  Marko pulade med pannan. Till slut slog han över till elvärme och lovade att vi inte skulle frysa ihjäl under natten.Jag bäddade ner barnen väl påpälsade och vi gick och la oss. På morgonen var det fortfarande kallt, bara 15 grader. Nu började jag fundera på myteri på riktigt: Packa in båda barnen i bilen, åka hem till Småland och vägra att återvända förrän problemet är löst. Men ärligt talat så är jag inte så sugen på att åka 60 mil ensam (tur och retur) med 2 barn varav ett bara några veckor gammalt. Sen har vi ju sagt i nöd och lust, köpt huset ihop så jag antar att vi bör lösa problemen ihop också. Marko kom hem nu under dagen och skruvade mer på pannan som faktiskt gick igång igen och nu verkar fungera. Men än sålänge är det bara 16 grader. Jag kör för fullt med värmefläktar för att vi ska stå ut. Men det kanske tar tid innan värmen byggs upp? Men varför måste pannan gå sönder när det är som kallast ute för? Det var visst någon grej som var sönder på den och den grunkan har Marko beställt. Sen hoppas jag att det blir riktigt varmt och skönt här hemma. Annars säljer jag nog huset och flyttar till hyreslägenhet igen.
Funderar på det här med RS virus och andra otäckheter....när kan man börja gå ut bland folk med sina bebisar egentligen? Det börjar bli lite långtråkigt på dagarna och jag är sugen på öppna förskolan. Alicia lär väl i vilket fall dra hem baciller från dagis? Imorgon ska vi i alla fall till BVC och sen en snabb lunch hos Anna innan Alicia ska hämtas.
Skrivet av Marko och Ann-Sofie 15 februari 2011 klockan 15:42

söndag gör vi ingenting.....

Igår var det strålande väder. Hela familjen passade på att vara ute i solskenet under förmiddagen.


På eftermiddagen kom Jonas, Cecilia och deras härliga tjejer och hälsade på. Sen åt vi tacos med Anna, Johan, Alvin och William. Det var jättetrevligt. Jag trodde att jag var alldeles för trött egentligen för att umgås men man får verkligen positiv energi av att träffa andra människor och inte bara gå runt i sin mammadimma. Idag tänker jag däremot göra ingenting- helt underbart det med.
Tänkte avsluta med ett par bilder från fredagskvällen. Alicia slocknade i soffan.....
barnen är glada att pappa har kommit hem från jobbet
trött Alicia, det har varit en hård vecka med nystart på dagis.
Skrivet av Marko och Ann-Sofie 13 februari 2011 klockan 09:28

ett undantagstillstånd...


Läste en artikel för ett tag sedan i en tidning. Tjejen som skrev menade att graviditet är ett undantagstillstånd och inte ett naturligt tillstånd. Jag känner att för egen del kan jag hålla med. För mig var inte graviditeten sådär mysig och härlig. Ja i allafall inte på slutet med svullen kropp och foglossning som gjorde att jag knappt kunde gå. Jag blir bara fet, ful och lätt handikappad. Man kan inte säga att det strålar om  mig direkt. För att inte tala om besvären efteråt. Jag vet en person som fick bröstinflamation, en som fick inflamation i livmodern, själv har jag en jäkla bit av moderkakan som inte vill lossna. För att inte tala om mjölkstockning. Skulle detta vara ett naturligt tillstånd?! jag skulle nog snarare hålla med om att kroppen är i undantagstillstånd. Att amma är förresten inte bara underbart, Oskar äter väldigt ojämt över dygnet. Han kan till exempel få för sig att bara inta sin måltid på kvällen och slumra hela dagen. Sen suttar han som besatt hela kvällen lång. Detta leder till smärta i vissa kroppsdelar när han sedan ratar dem igen. Och ett enormt läckage. Och det går inte att tvinga honom att äta när han inte vill. Så jag kämpar på med min pump och intalar mig att jag ska hålla ut de första fyra månaderna i alla fall. För det är jättebra om man kan helamma minst fyra månader enligt bvc.
Men trots allt gnäll så är det definitivt värt alla besvär när man ser på den där lilla nya, oförstörda människan som man har fått den ofattbara äran och ansvaret att ta hand om. Jag kan titta på honom i evigheter, i mina ögon är han helt perfekt. För att inte tala om de stunder jag har ägnat åt att snuffa honom på huvudet. Läste i en bok igår att mammor kan känna igen sina bebisar på enbart lukten med förbundna ögon. Det finns ingen annan kärlek som liknar den vi känner för våra barn- helt vilkorslös.

Hittade en härlig bild på Alicia när hon badar balja hos sin gammelmormor från i somras. Visst längtar man efter värme och sol när man ser den?


Oskar och Svartnos. Imorse när jag tittade ut var det vinter igen. Jag som gladde mig åt att man kunde se fläckar av gräs på tomten. Men vi får nog räkna med vinter ett tag till. Det känns skönt att Alicia är ledig från dagis idag så att jag slipper ge mig ut i detta oväder.



några bilder tagna nu på morgonen. Idag är det fredag och det är helt undrbart! Ser fram emot att ha tillgång till min man under helgen. Lite avlastning är ju aldrig fel. Imorgon kommer Anna & Johan samt Jonas & Cecilia. Nu ska jag göra lite frukost åt min stora tjej.
Skrivet av Marko och Ann-Sofie 11 februari 2011 klockan 08:07