åka och hämta Alicia hos hennes farmor. När de skulle åka hem igår ville Alicia följa med. Hennes farmor kände att hon var för trött för det men Alicia började störtgråta i äkta Alicia-stil som träffade farfar rätt i hjärtat så skruttungen fick åka med i alla fall. Det är tyst och tomt utan Alicia i huset.
Längtar hem till småland väldigt mycket nu, det var länge sedan jag var där och hälsade på. Men det är ju bara två veckor innan vi åker ner. Jag trivs bättre i Björnlunda nu men jag vet inte hur jag tänker göra när mammaledigheten är slut. Vissa saker har blivit bättre sedan vi flyttade hit, andra sämre. Det negativa med att ha hus är att Marko har så himla mycket mindre tid med sina barn nu. Hans förra arbete var mer flexibelt och han hade lättare att kunna ta ledigt. Nu känns det som att det är jag som sköter det mesta kring barnen. Dessutom så är det så himla mycket som måste göras med huset jämt. Hade vi köpt ett nyare hus hade vi sluppit detta eviga dilemma. Jag tycker synd om Marko som aldrig hinner med någonting fullt ut längre. Vi skulle ju få ett nyrenoverat hus i vaggeryd för samma peng som vårt. Jag skulle lika gärna kunna bo på landet här som där. Jag saknar min familj något otroligt mycket. Jag är väldigt släktkär hela min släkt betyder mycket för mig med kusiner inräknade. Vi träffas regelbundet och finns där för varandra. Å andra sidan har jag lärt känna många trevliga människor här som jag har roligt tillsammans med på dagarna. Folk är öppna och accepterande. Alicia har fått nya vänner och känner sig hemma. Marko vill inte flytta till småland igen. Jag lovade honom när vi flyttade hit att ge det ett år, det tänker jag definitivt göra, säkert längre än så. Men jag vill aldrig mer känna mig som jag gjorde under denna vintern, totalt isolerad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar